eemmmaaaas

En ovanlig dag blev detta minsann.. Gick upp tidigt imorse med mamma vid 6 och drack en kopp kaffe med henne. Väckte sedan min bror vid 7 då vi åt frukost innan jag satte mig med mitt tal och började öva in det. Till slut kände jag verkligen att det flöt på helt okej ändå så satte mig och tittade ett avsnitt på "Bonde söker fru". Gjorde mig en bananpannkaka till lunch och ca en halvtimme innan jag skulle gå till bussen bröt jag ihop i tårar.. Började tänka på mitt knä, hur trött jag är på att det inte blir bra. Har gått runt med ont fram och tillbaka i knät nu i 4 månader och ingenting känns som det blir bättre.. Känns heller riktigt som att ingen vet exakt hur jag ska få det bra eller vad det egentligen är. Dessutom har jag ju inte kunnat tränat som jag vill de senaste och känt mig deppig pga det vilket har lett till att jag ätit massa skit, vilket i sin tur har gjort mig väldigt stor. Då menar jag verkligen STOR. Vet inte när jag vägde så mycket senast och känns inte heller som jag har någon motivation att göra något åt det heller.. Är helt enkelt bara ledsen och deprimerad.. Så kunde inte åka med bussen idag och var tvungen att sjukanmäla mig trots det att jag kunde hållit mitt tal idag. Känns inte riktigt som folk förstår hur det känns för mig.. Men det känns faktiskt rent ut sagt förjävligt! Känner mig inte fin överhuvudtaget, känner mig bara stor som en elefant, har ingen glädje utan bara sorg. Kanske är extra känslig idag inte vet jag men vill bara att allt ska bli som det va innan. Tog en promenad ner till bryggan förut och satte mig och började läsa en engelsk bok i solskenet. Fick lugnat mig lite, fått lite ny frisk luft och just nu sitter jag vid köksbordet med min mattebok. Har precis druckit en kopp kaffe som sa slurp och ätit ett äpple samt några mandlar. Vi får se hur dagen fortsätter, adjö så länge!